Månadsarkiv: mars 2014

På längre sikt måste politik som orsakar nazism bekämpas

Demonstration i Malmo mot nazistiskt vald 20140316

Polisen uppskattade att mellan 9 000 och 10 000 personer demonstrerade 16 mars i Malmö.

Det har varit mycket i Malmö senaste tiden. Tyvärr inte bara relaterat till arbete. Mordförsöken natten mellan 8 och 9 mars har präglat mycket av samtalen och aktiviteterna de senaste veckorna.

De flesta jag känner var eller hade kunnat vara i området när nazisterna gick lös. Min flickvän hade gått hem lite tidigare från Ta natten tillbaka-demonstrationen. En vän stod värd för 8:e marsfesten på Moriskan samma kväll dit många var på väg. (Platser och händelseförloppet sammanställt av Researchgruppen inklusive kartor.)

Som du säkert har läst vid det här laget verkar det som om nazisterna satt på en krog vid Davidshall först. Om de bestämde sig för att följa efter demonstrationen eller om de hade tänkt gå till Möllan oavsett är svårt att veta.

Jag pratar med människor som hörde skrik och sprang till Kristianstadgatan. Där hittade de vänner blödande på marken. Sedan dess har det varit två demonstrationer. Jag har målet banderoller och läst mycket om högervåld och nazism, vad de samhälleliga orsakerna är och vilka som brukar dras in i våldet.

Säkerhetspolisen/Brottsförebyggande rådets rapport från 2009 är intressant, men tyvärr ofta slarvigt återgiven. Patrik Svensson i Sydsvenskan skrev bra om den inför den stora demonstrationen förra söndagen. Ironiskt nog i B-delen, kultur och nöjen…

Det finns mycket statsvetenskaplig, sociologisk och ekonomisk forskning om högerradikala miljöer om man har tillgång till universitetens databaser. Det är där jag har lagt mycket av min lediga tid.

Vad som händer nu är svårt att veta. Jag hoppas kunna skriva ihop något om de artiklar jag har läst, men vet inte riktigt hur jag ska behandla materialet. Vad jag tänker på mest är det samhälle den rumsrena högerpolitiken skapar som leder till ökad främlingsfientlighet, rasism och våld. Det är ett samband många så kallade liberala eller borgerliga debattörer (än mindre politiker) aldrig kommer vilja ta i.

Cause and effect

Vad händer när det fria samhällets förespråkare driver fram motsatsen?

Men på något sätt måste vi komma till den punkt där vi minskar människors benägenhet att bli nazister och inte bara fördömer det våld som följer nedströms. Jag tror inte att försämrade socialförsäkringar (se sammanfattningen), utsålda skolor och skattesänkningar som saknar effekter på arbetslösheten hjälper oss då.

Att alternativ finns påminner inte minst tidskriften Tiden om när de låter statsvetaren Agne Gustafsson gå igenom Gustav Möllers skrift Kampen mot arbetslösheten – hur den förts och hur den lyckats. Skriven i en tid då många av de europeiska länder som misslyckades slog in på en väg mot auktoritärt styre. Och av en regering som ledde Sverige in på en annan väg:

”Gustav Möllers arbetslöshetsbok skriven i trettiotalets Europa, skakat av demokratiskt förfall och hotet från nazismen och fascismen, bör plockas ned från bokhyllan, inte bara för att tillgodose historieintresset. Boken är i dag en slagkraftig paroll för en återställd, utbyggd, fungerande offentlig sektor som led i en förnuftig radikal krispolitik för att stilla människornas växande oro i hela Europa. Möllers arbetslöshetsbok från 1936 är en välbehövlig motvikt mot alla recept på att lösa arbetslöshetskriser medelst budgetnedskärningar, sänkta löner, sparsamhet med offentliga insatser och skattesänkningar för välbeställda.

I länder som Frankrike och Schweiz som under 1930-talet fullföljt en så kallad anpassningspolitik beträffande arbetslöshetspolitiken – det vill säga skurit ner alla löner och reducerat statens och kommunernas utgifter – ökade arbetslösheten. Det var detta recept som den svenska högern, Dagens Nyheter och tidskriften Sunt Förnuft rekommenderade under 1930-talet. All erfarenhet, menade Möller, talade för att en sådan ”anpassningspolitik” skulle ha betytt minskat skatteunderlag även i Sverige. Socialdemokratins politik i Sverige ökade skatteunderlaget vilket möjliggjorde även viss reducering av skattetrycket.

Och resultaten av den förda politiken var konkreta. Effekten av reformpolitiken efter kohandeln 1933 framgår av Möllers konkreta redovisning: mars månad 1933 186 500 arbetslösa, mars månad 1936 cirka 53 000. Inte bara arbetslösheten minskade. 1600 km järnvägar elektrifierades, ett hundratal dödsfällor genom skenkorsning mellan landsväg och järnväg frilades, 225 000 människor fick bättre bostäder, 42 större broar, bland annat över breda Norrlandsälvar, byggdes, krislån beviljades för att bygga det bakteriologiska laboratoriet. Karolinska sjukhuset och upprusta de statliga sinnessjukhusen och stora vetenskapliga institutioner i Lund och Uppsala.”

Tiden nr 1 2014

Det minsta man kan notera är att ska man tala om arbetslöshet i absoluta tal är det anständiga att säga x antal var arbetslösa då, y antal är arbetslösa idag. Inte som Fredrik Reinfeldt: z antal fler har arbete nu jämfört med då och det spelar ingen roll att ännu fler är arbetslösa nu…